Mark Isitt är en svensk-brittisk arkitekturkritiker, journalist och programledare född 22 mars 1966 i Kungälv. Han har etablerat sig som Skandinaviens mest inflytelserika röst inom arkitektur och stadsplanering genom sitt arbete i television, radio och press.
Hans karriär sträcker sig från skribentuppdrag på Göteborgs-Posten till programledarrollen i Grand Designs Sverige på TV4. Isitt har mottagit Sveriges Arkitekters kritikerpris 2018 och Olle Engkvist-medaljen 2020 för sitt bidrag till arkitekturdebatten.
Vad är Mark Isitts bakgrund och uppväxt?
Mark Isitt växte upp på ön Marstrand utanför Göteborg i en akademisk familj. Hans brittiska bakgrund kombinerad med den svenska uppväxten formade hans unika perspektiv på arkitektur och urbana miljöer.
Hur formades hans intresse för arkitektur på Marstrand?
Marstrand blev en avgörande miljö för Isitts utveckling. Den lilla ön med sina historiska byggnader och kompakta stadsstruktur väckte hans fascination för hur arkitektur påverkar människors liv. Han utvecklade tidigt ett öga för visuella detaljer och rumslighet, vilket senare skulle bli centralt i hans kritik.
Isitt beskriver sig själv som en visuell tänkare snarare än en bokälskare, trots uppväxten bland böcker. Hans intresse för stad och urbant liv väcktes av Enid Blytons Noddy-böcker, medan Tintin-serierna inspirerade hans journalistiska ambitioner.
Vilken roll spelade hans föräldrars akademiska miljö?
Isitts föräldrar skapade en intellektuellt stimulerande hemmiljö. Hans mamma Beth arbetade som föreståndare på biblioteket på Marstrand, medan pappa David undervisade i engelsk litteratur. Denna bohemiska atmosfär full av litteratur och diskussioner lade grunden för hans analytiska förmåga och kritiska tänkande.
Den akademiska miljön gav honom verktyg att artikulera sina observationer om arkitektur på ett sätt som gör komplexa ämnen tillgängliga för allmänheten.
Hur började Mark Isitts karriär inom arkitekturjournalistik?
Isitt har ingen formell universitetsutbildning inom arkitektur eller journalistik. Hans karriär började organiskt från slutet av 1980-talet när han började skriva om arkitektur och design.
Var skrev han sina första artiklar?
Hans första professionella arbete var för SAS flygtidning Scanorama. Där utvecklade han sin förmåga att skriva kortfattat och engagerande om arkitektur för en bred publik. Uppdraget lärde honom att förmedla komplexa arkitektoniska koncept till läsare utan specialkunskaper.
Han har sedan dess skrivit för flera framstående publikationer och varit chefredaktör för den nordiska kvartalstidskriften Forum.
Hur blev han krönikör och kritiker på Göteborgs-Posten?
På Göteborgs-Posten etablerade Isitt sig som en av Sveriges skarpaste arkitekturkritiker. Hans krönikor och debattartiklar om stadsplanering väckte regelbundet debatt och ifrågasatte etablerade sanningar inom svensk stadsbyggnad.
Hans kritik av Göteborgs stadsplanering har varit särskilt omdebatterad. Isitt har inte varit rädd för att konfrontera politiker och stadsplanerare när han anser att arkitektonisk kvalitet offras för ekonomiska eller politiska intressen. Han beskriver sin roll som att “ställa rätt frågor” om varför svenska städer ofta prioriterar funktion över estetik.
Vilka TV-program har gjort Mark Isitt känd i hela Sverige?
Television har gjort Isitt till ett hushållsnamn i Sverige. Hans förmåga att förklara arkitektur på ett tillgängligt sätt har gjort honom till den naturliga valet för flera stora produktioner.
Grand Designs Sverige – vad är hans roll i programmet?
Grand Designs Sverige på TV4 lanserades 2020 med Isitt som programledare. Programmet följer husbyggen runt om i Sverige där han kommenterar arkitekturen, processerna och visionerna bakom varje projekt.
Serien Grand Designs Sverige har vuxit från sex avsnitt per säsong till att 2025 sända sin femte säsong under titeln “Återbesöken”. I programmet besöker Isitt tidigare projekt för att se hur husen fungerat över tid och hur ägarnas liv påverkats av arkitekturen.
Hans roll går bortom traditionellt programledarskap. Han fungerar som arkitekturguide, kritiker och samtalspartner som både utmanar och stöttar byggarnas visioner. Han ställer frågor om materialval, kostnadskalkyl och hållbarhet på ett sätt som gör arkitektoniska överväganden begripliga för tittarna.
Hemma hos arkitekten – vad var programmets koncept?
I SVT:s Hemma hos arkitekten 2018-2020 var Isitt arkitekturexpert och medverkande. Programmet presenterade svenska arkitekters egna hem och utforskade tanken att arkitekters privata val avslöjar deras verkliga filosofi.
Konceptet var enkelt men kraftfullt: Vad väljer arkitekter när de bygger för sig själva? Programmet visade att arkitekter ofta experimenterar mer i sina egna hem än i kommissionerade projekt.
Stadsinspektionen – hur granskade han svenska städer?
Stadsinspektionen i Sveriges Radio P1 pågick från 2017 till 2022. Isitt reste runt till olika svenska städer för att diskutera arkitektur och stadsplanering med invånare, arkitekter och beslutsfattare.
Programmet var unikt i sitt format genom att kombinera journalistisk granskning med pedagogik. Isitt undersökte varför vissa stadsdelar fungerar medan andra känns döda, hur trafiklösningar påverkar stadsliv och varför vissa byggnader älskas medan andra väcker förakt.
Han konfronterade politiker och stadsplanerare med konkreta exempel på misslyckad stadsbyggnad och tvingade dem att försvara sina beslut.
Så byggdes Sverige – vad handlar serien med Wingårdh om?
Så byggdes Sverige på SVT är en åttadelad dokumentärserie som började sändas oktober 2025. Isitt reser tillsammans med arkitekten Gert Wingårdh och komikern Petra Mede genom hundra år av svensk arkitekturhistoria från 1925 till idag.
Serien utforskar hur svensk arkitektur formats av politiska beslut, ekonomiska förutsättningar och samhälleliga ideal. De besöker ikoniska byggnader från funktionalismens genombrott till miljonprogrammets betongförorter och dagens hållbarhetsfokuserade arkitektur.
Samarbetet mellan Isitt och Wingårdh skapar en dynamisk dialog mellan kritikern och praktikern, vilket ger tittarna både historiskt perspektiv och professionell insikt.
Källa: Smålandsposten
Vilka böcker och publikationer har Mark Isitt skrivit?
Isitt har författat och medverkat i ett tiotal böcker om arkitektur, design och urbana miljöer. Hans böcker kombinerar djup kunskap med tillgänglig text och högkvalitativ bildredaktion.
25 kvadrat
25 kvadrat från 2014 utforskar hur människor lever på små ytor. Boken undersöker kreativa lösningar för kompakt boende och utmanar föreställningen att mer alltid är bättre. Isitt skrev boken tillsammans med Eva Wrede och den publicerades av Max Ström.
Stockholm Sub
Stockholm Sub från 2018 är en hyllning till Stockholms tunnelbana. Boken dokumenterar tunnelbanans arkitektur, konst och historia genom Isitts perspektiv. Han beskriver tunnelbanan som “världens längsta konstgalleri” och undersöker varje stations unika karaktär.
Utgiven av Frank Review kombinerar boken fotografier med arkitektonisk analys och kulturhistoria.
Fresher – om Gert Wingårdh
Fresher från 2020 med undertiteln “The emerging collective architecture of Gert Wingårdh” utforskar arkitekten Gert Wingårdhs arbete. Boken publicerades av Arvinius+Orfeus Publishing och ger en djupdykning i Wingårdhs designfilosofi och mest betydelsefulla projekt.
Fler titlar från hans bibliografi
Isitts bibliografi inkluderar också Förenade Nationerna: historien bakom världens högkvarter från 2015 med Åke E:son Lindman och Jan Eliasson, Thomas Sandell: SandellSanberg från 2011, Monica Förster: lateral thinking från 2013, Lifting the Gaze – Juul Frost Architects från 2018, Sveriges naturum / Swedish visitor centres in nature från 2013 och New York: historia, krog, Sverige, arkitektur, film, natur, musik, kultur från 2017.
Varje bok visar Isitts bredd inom arkitekturjournalistik och hans förmåga att anpassa sin stil efter ämne och format.
Vilka priser och utmärkelser har han fått?
Isitts arbete har erkänts med flera prestigefyllda priser inom svensk arkitekturjournalistik. Priserna reflekterar hans påverkan på både den professionella debatten och allmänhetens förståelse för arkitektur.
Sveriges Arkitekters kritikerpris
2018 tilldelades Isitt Sveriges Arkitekters kritikerpris, en av de mest prestigefyllda utmärkelserna inom svensk arkitekturkritik. Priset ges till journalister som höjer nivån på arkitekturdebatten och gör arkitektur tillgänglig för bred publik.
Juryn framhöll hans förmåga att kombinera djup kunskap med pedagogisk framställning och hans mod att ifrågasätta etablerade sanningar.
Olle Engkvist-medaljen 2020
2020 mottog Isitt Olle Engkvist-medaljen för sitt bidrag till arkitektur och stadsplanering. Juryns motivering beskrev hans journalistik som “populär men inte populistisk”, vilket sammanfattar hans förmåga att nå bred publik utan att förenkla eller trivialisera ämnet.
Medaljen är uppkallad efter byggherren Olle Engkvist och delas ut till personer som gjort betydande insatser för svensk arkitektur och stadsbyggnad.
Vad kännetecknar Mark Isitts kritik och stil?
Isitts kritiska röst kännetecknas av direkthet, konkreta exempel och en övertygelse att arkitektur påverkar människors livskvalitet. Han kombinerar estetisk analys med funktionella och sociala perspektiv.
Varför kritiserar han bristande stadsplanering i Sverige?
Isitt har varit en konsekvent kritiker av svensk stadsplanering, särskilt miljonprogrammet och modern förortsbebyggelse. Han argumenterar att svensk stadsbyggnad ofta prioriterar ekonomisk effektivitet och trafikflöden över människors välbefinnande och estetisk kvalitet.
Hans kritik riktar sig mot betongförorternas monotona arkitektur som han menar skapar segregation och social isolering. Han ifrågasätter varför svenska städer bygger vindpinade torg utan skydd, gator utan liv och områden utan mötesplatser.
Isitt betonar att dålig arkitektur inte bara är ful utan aktivt skadlig för samhället genom att skapa miljöer där människor inte vill vistas.
Hur resonerar han kring skönhet, funktion och hållbarhet?
Isitt förespråkar ett holistiskt förhållningssätt där skönhet, funktion och hållbarhet måste fungera tillsammans. Han utmanar uppfattningen att hållbarhet endast handlar om energieffektivitet och materialval.
Ett hållbart hus måste enligt Isitt vara estetiskt tilltalande för att människor ska vilja bevara det långsiktigt. Om en byggnad upplevs som ful eller ogästvänlig kommer den rivas eller förfalla oavsett hur energieffektiv den är. Skönhet blir därmed en förutsättning för verklig hållbarhet.
Han menar att svensk arkitekturdebatt ofta ignorerar estetiska värden eller behandlar dem som subjektiva lyxproblem, vilket leder till byggd miljö som varken är funktionell eller hållbar på lång sikt.
Hur påverkar Mark Isitt arkitekturdebatten i Sverige?
Isitt har förändrat hur arkitektur diskuteras i svensk offentlighet genom att göra ämnet tillgängligt utan att förenkla det. Hans påverkan märks både i den professionella debatten och i allmänhetens engagemang.
Hur hans journalistik engagerar både allmänhet och bransch
Isitts journalistik når både fackmän och lekmän genom en balanserad ton som förklarar utan att nedlåta. Han använder konkreta exempel från vardagen för att illustrera abstrakta arkitektoniska principer, vilket gör ämnet begripligt för alla.
Hans krönikor i Göteborgs-Posten har väckt debatt bland politiker, stadsplanerare och medborgare. Television har expanderat hans räckvidd ytterligare och gjort arkitektursamtal till middagsbordsämne i svenska hem.
Samtidigt tar arkitekter och stadsplanerare hans kritik på allvar eftersom den grundar sig i gedigen kunskap och genuint engagemang för byggd miljö.
Varför han vill göra arkitektur “tillgänglig för alla”
Isitt arbetar aktivt för att normalisera samtalet om arkitektur och stadsplanering. Han menar att arkitekter inte bara är en resurs för eliten utan bör vara tillgängliga för alla som bygger eller renoverar.
Hans budskap är att alla har rätt att ställa krav på sin byggda miljö och att god arkitektur inte nödvändigtvis är dyrare än dålig. Genom att avmystifiera arkitekturyrket vill han ge människor verktyg att förstå och påverka sin omgivning.
Han argumenterar att arkitektur påverkar alla människors dagliga liv genom arbetsmiljöer, bostäder och offentliga rum, vilket gör det till en demokratisk fråga snarare än en elitstil.
Vem är Mark Isitt privat?
Bakom den offentliga personen finns en familjefar som själv gjort stora livsbeslut baserade på sin övertygelse om arkitekturens betydelse.
Familjeliv, flytten till Köpenhamn och hans två söner
Isitt är gift med Stine Isitt, en dansk musiklärare och lärare. Paret träffades 1999 på en nattklubb i Köpenhamn under dramatiska omständigheter. Efter ett kort telefonsamtal körde Mark flera hundra kilometer samma natt tillbaka till Danmark för att träffa henne igen.
De har två söner tillsammans: Buster född 2000 och Scott född 2003, nu 24 respektive 21 år gamla.
Familjen bodde först i Gamla Enskede, Sveriges första radhusområde, sedan i Enskede i Stockholm. 2019 flyttade de till Köpenhamn där de nu bor i en femrummare från 1831 på Hauser Plads i stadskärnan Indre By. Lägenheten ligger ovanför en klassisk smörrebrödskrog.
Isitt är entusiastisk över sitt val att bo i Köpenhamn som han beskriver som en stad med levande stadskultur och verklig värdesättning av arkitektur. Staden representerar för honom ett fungerande urbant liv där arkitektur, cykelkultur och offentliga rum skapar livskvalitet.
Han är känd för sitt stilmedvetna utseende och delar regelbundet tankar om arkitektur och design på Instagram där han har en aktiv närvaro.
Varför är Isitt en av Skandinaviens mest inflytelserika arkitekturröster?
Mark Isitt har genom sitt tvärmediearbete gjort arkitektur tillgängligt för en bred publik samtidigt som han bibehållit höga intellektuella och estetiska standarder. Hans kombination av böcker, journalistik, radio, television och föreläsningar når olika målgrupper med samma grundbudskap: arkitektur påverkar alla människors liv och förtjänar att diskuteras med samma allvar som politik och ekonomi.
Hans påverkan mäts inte bara i priser utan i hur arkitekturdebatten förändrats sedan han började sin karriär. Fler människor ifrågasätter nu stadsbyggnadsbeslut, kräver arkitektonisk kvalitet och förstår sambandet mellan byggd miljö och livskvalitet.
Medan hans kritik ibland väckt motreaktioner från akademiker och politiker har hans bidrag till den offentliga diskussionen om arkitektur varit betydande och varaktigt. Han har gjort arkitektur till en angelägenhet för alla snarare än ett specialintresse för få.
Vanliga frågor om Mark Isitt
Vem är Mark Isitt?
Mark Isitt är en svensk-brittisk arkitekturkritiker, författare och programledare, född 1966 i Kungälv. Han är känd för sin skarpa analys av svensk stadsplanering och sin roll i program som Grand Designs Sverige, Stadsinspektionen och Så byggdes Sverige.
Vad är Mark Isitt mest känd för?
Han är mest känd för att vara programledare för Grand Designs Sverige på TV4, där han följer svenska husbyggen och analyserar arkitekturen bakom projekten. Han har också gjort sig känd som debattör i Göteborgs-Posten med fokus på stadsplanering och arkitekturens samhällsroll.
Vilka TV-program har Mark Isitt medverkat i?
Mark Isitt har medverkat i flera uppmärksammade produktioner, bland annat:
- Grand Designs Sverige
- Hemma hos arkitekten (SVT)
- Stadsinspektionen (Sveriges Radio P1)
- Så byggdes Sverige (SVT, tillsammans med Gert Wingårdh och Petra Mede)
Har Mark Isitt skrivit några böcker?
Ja. Han har skrivit och medverkat i flera böcker om arkitektur och design, bland annat 25 kvadrat, Stockholm Sub, Fresher – The emerging collective architecture of Gert Wingårdh, samt flera monografier om nordiska designer och arkitekter.
Vilka utmärkelser har Mark Isitt fått?
Mark Isitt har mottagit flera prestigefyllda utmärkelser, bland annat Sveriges Arkitekters kritikerpris 2018 och Olle Engkvist-medaljen 2020, med motivering att hans journalistik är “populär men inte populistisk”.
